onsdag 25 maj 2016

Aska, bara aska

Det här ska du veta om mej. Jag glömmer inget. Du säjer: lojalitet är det viktigaste mellan vänner. Du svek mej. Du svek mej och slet ut mitt hjärta. Och du bara fortsatte. Som om inte tiden stannat. Som om inte jordaxeln krängt en kvarts grad. Som om vi skulle vara, men nu med en anständig halvmeter emellan oss.
Jag är trött. Mina t-shirtar passar så dåligt. Trånga över bröstet, lösa över höften. Du förstår inte hur jag kämpade för dej. Du förstår inte hur jag sa: hon är min vän. Du förstår inte medaljen i det. Det stolta. Hur jag gjorde allt för dej. Städade, moppade dina katters spybollar. Höll dej, lyssnade. Hur det föll isär. Kärleken, omtanken. Hur det slutade i gul galla, svart galla. Hur mitt tålamod, min kärlek liksom vreds ner några snäpp. Hur det slutade. I avsmak. I hat.
Att det aldrig slutar- Att jag tänker på dej när jag diskar. Att jag vill vara bättre än du. En tröst i det. Att ha det bättre. Och rädslan att du inte bryr dej. När det är hela världen för mej.